Ibland kan det vara väldigt svårt att inse sanningen. Den här veckan har jag varit helt slut! Helt kraftlös i både kroppen och huvudet. Jag tar på mig alldeles för mycket och envisas med att klara allting själv. För jag vill ju att det ska bli gjort på mitt sätt. Om jag ber om hjälp med en del saker så måste jag ju ändå göra om den själv sen. För jag klarar inte av när saker inte blir "rätt" gjorda. Dessutom har jag svårt att lita på folk. Jag vet att det finns många som kan och vill hjälpa till men hur skulle det kunna gå till liksom?! Christer kan hjälpa till med städning typ, that's it! Men som förberedelserna inför kalaset nu i helgen, som bakning och dekorering kan ju bara jag göra, för jag vill att det ska bli så som jag vill ha det. Samma sak med matlagning, jag vill laga maten så jag vet vad det är i den. Jag är sååå kräsen när det kommer till mat. Och när det kommer till Alma är mitt kontrollbehov ännu värre. Jag litar verkligen inte på att någon annan kan ta hand om henne, förutom Christer då. Men när det kommer till andra så känner jag att gränsen går vid att de kan hålla henne när jag är i närheten. Jag skulle aldrig släppa iväg henne med någon annan där jag inte är i närheten. Nej nej nej!! Förhoppningsvis kommer det ändra sig när hon blir lite äldre, när jag slutat amma och jag vet att hon inte är lika sårbar och i lika stort behov av mig. Men just nu är det verkligen skitsvårt! Dessutom har jag en hund som behöver kärlek och uppmärksamhet. Och han och katten ska ha mat och vatten. Katten matar Christer varje morgon, men vattnet glömmer han ibland  att kolla så då kommer ju katten och skriker på mig på morgonen när jag sitter och ammar och jag blir så frustrerad. En sån liten sak gör att bägaren rinner över just nu. Så, det är nog bara att inse fakta. Jag måste be Christer om hjälp oftare. Men jag får så dåligt samvete eftersom han varit uppe sen kl 5 på morgonen, jobbat hela dagen och är jätte trött när han kommer hem. Men sanningen är den att jag är lika trött jag. Jag är bara så jävla envis och tjurig av mig. 

Nu är iaf huset adventspyntat och idag ska jag åka och handla det sista som behövs inför kalaset. 

I morgon skall tårtorna göras, borden dukas, dopklänningen strykas och huset städas. 

Så på lördag är det bara att ordna de sista förberedelserna. Spackla tårtorna, duscha, bada och lägga upp all mat på fat. Det ska vi nog klara!