Alltså fy satan vilken förkylning jag har åkt på! Det började natten mellan söndag och måndag och jag har knappt sovit något på flera nätter nu på grund av snuva och tjock hals. Jag har helt enkelt inte kunnat komma till ro. Dessutom får jag alltid tandvärk när jag blir förkyld så alvedon, nässpray, halstabletter, te, nyponsoppa och hushållspapper har varit mina bästa vänner de senaste dagarna. Helst av allt skulle jag bara vilja ligga under en filt hela dagen och plöja serier, vilket jag nästan har gjort men med en liten tjej på 5 månader är det inte särskilt lätt. Nej för hon vill ju inte ligga i soffan och ha tråkigt utan ska underhållas med lek, sång och dans. Och hon ska matas och blöjorna ska bytas... jag är verkligen helt orkerlös känner jag!

Tack och lov har inte Alma blivit sjuk än i alla fall och jag hoppas verkligen att hon ska slippa!!

 

Nej nu gallskriker lillan här så det är nog matdags... igen! 

 

Sen blir det ett avsnitt av min nya favvoserie: Call the midwife. 

En serie som verkligen framkallat tårar. Både av glädje och av sorg.

Den handlar om en grupp barnmorskor i ett slumområde i England på 50-talet. 

Varje avsnitt handlar om olika mammor eller blivande mammor och ibland slutar avsnittet med glädjetårar men i vissa fall går något snett och barnet överlever inte, blir sjukt eller så tvingas mamman lämna bort sitt barn.

Som nybliven mamma kan ni förstå att den här serien direkt väckte känslor hos mig, vissa avsnitt har varit så hemska att jag inte velat se dem men jag har heller inte kunnat låta bli. 

Jag kan ju säga att jag är otroligt tacksam för att jag fick föda barn i dagens samhälle, den saken är säker!