Ibland har jag dagar då jag känner att det blir lite för mycket. Idag har det varit en sån dag för både mig och Alma. Alma har varit jätte grinig och en riktig liten terrorist som inte blivit nöjd vad jag än gjort och jag har känt mig stressad och upprörd över precis allt. Minsta lilla sak har fått det att börja bubbla inom mig och allra helst hade jag behövt ge ifrån mig ett vrål typ för att bli av med all irritation, men så kan man ju inte bete sig när man har ett litet barn. Så istället satte jag den trotsiga lilla ungen i vagnen, tog på mig promenadskorna och så gick vi ut och gick en lång stund efter en av dagens regnskurar. Så skönt. Att promenera får i alla fall mig att tänka på annat, eller snarare att inte tänka utan bara andas och vara i nuet. Vi gick till smältebäcksparken och satt där en stund och lyssnade på vattnet, fåglarna som kvittrade och andades in den härliga luften som bara blir precis efter regnet.